Vad är meningen egentligen med allt?:/
Jag sitter här i min ensamthet, och funderar på vad meningen med allt är egentligen.
Jag vill bara kunna släppa all skit, men det går inte.
Det går verkligen inte att radera ur huvudet. Jag fattar bara inte varför allt kmr igen.
Jag orkar inte mer, jag vill inte mer.
Jag vill bara må bra och vara en glad tjej igen! Det är lätt att visa på utsidan och låtsas vara glad, men det finns folk som ser genom en och dom ser precis hur man mår.
Jag har kunnat så jävla länge nu bara stängt ute allting, varit helt tom på allt inte brytt mig speciellt bara varit helt tom. Det är sättet jag börjat skydda mig själv på för att inte bli sårad, för att inte känna smärta och rädslan.
Jag är rädd för att känna den jävla smärtan som egentligen finns inom mig.
Snälla kan det ta slut? Kan jag få må bra igen?
Önskade att jag var liten på nytt, då det största problemet var att man inte fick vara uppe eller ute hur länge man ville.
Men nu är jag stor, jag är myndig och måste ta sånt jävla stort ansvar, det är rätt läskigt ibland!
Ibland känns det inte äns som jag känner mig själv, det känns som att jag är alldeles vilsen.
Jag vill bara kunna släppa all skit, men det går inte.
Det går verkligen inte att radera ur huvudet. Jag fattar bara inte varför allt kmr igen.
Jag orkar inte mer, jag vill inte mer.
Jag vill bara må bra och vara en glad tjej igen! Det är lätt att visa på utsidan och låtsas vara glad, men det finns folk som ser genom en och dom ser precis hur man mår.
Jag har kunnat så jävla länge nu bara stängt ute allting, varit helt tom på allt inte brytt mig speciellt bara varit helt tom. Det är sättet jag börjat skydda mig själv på för att inte bli sårad, för att inte känna smärta och rädslan.
Jag är rädd för att känna den jävla smärtan som egentligen finns inom mig.
Snälla kan det ta slut? Kan jag få må bra igen?
Önskade att jag var liten på nytt, då det största problemet var att man inte fick vara uppe eller ute hur länge man ville.
Men nu är jag stor, jag är myndig och måste ta sånt jävla stort ansvar, det är rätt läskigt ibland!
Ibland känns det inte äns som jag känner mig själv, det känns som att jag är alldeles vilsen.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Djupa ord, vännen.
Jag hoppas det vänder till din ungdomstid, den med blommor & bi:n<3^^
Du är inte ensam om att tänka på de egentligen heller.
Så när du är i din ensamhet är du inte själv om de.. om du förstår. tankar,minnen försvinner inte, men du kan hjälpa de igenom att göra tvärtom ha roligt och bara dela med dig utav ditt beauti-leende ;)<3<3
Trackback
